Målning Maalaus

Akvarell (storlek 24 x 32 cm)

På besök

Var till stugan i kväll fram och tillbaka. Det blev så vackert solsken efter regnet på dagen, så det riktigt lockade en att gå ut.

Spindelnätet vid dörren bevisar, att vi inte har besökt stället speciellt mycket i sommar. Ungdomarna har varit här och kockat åt familjen, när de har varit och simmat. Nu är det ett tag sedan.

Segelbåten spejar efter havets vågor.

Soffan har bjudit sittplats åt  små hungriga pojkar och flickor. Där finns en kudde med andmotiv från tidigare Evas handverk nuvarande Äppelboden.

Likaså ett anbmotiv på grytlappen från Eva. Till vänster en kakelkonstruktion som min avlidne man gjorde när han planerade väggen bakon spisen och diskbänken.

Naturligtvis havsinspirerade tavlor på väggen.

Stillsamhet inne.

Kanske blir det nytt liv här igen någon gång.

Vedbastu förr i tiden

Vid sekelskiftet 1800-1900 fanns det här vid vikens strand en tegelfabrik, har det berättats för mig. Tegel tillverkades här och fraktades bort, om så behövdes, med pråm. Det måste ha funnits lämplig lera här då. Allt arbete ufördes av människokrafter.
Tegelfabriken är borta, bara namnet på någon väg finns kvar.  Och den här gamla bastun sägs ha varit tegelfabrikens bastu och flyttats därifrån hit säkert genom köp eller annat avtal.

Så nu finns den här. Den har tjänat som bastu även här. Ända till 1970 -talet  fanns här en liten stugby med tre uthyrningsstugor sommartid för turister, som ville leva nära naturen, fiska, simma osv. Kraven var inte så stora ännu på den tiden. Det gick bra med utedass, vedeldning, man badade i sjön, inga duschar osv.

 

Här gick man in och ut, när man ville bada bastu. Värden hade väl ställt torr ved till förfogande för eldning av bastuspis. Det gick åt säkert en hel del när man eldade bastun.

Samtidigt fick man bära in badvatten. Om det blev kväll och mörkt, hade man med sig en lykta eller ljus.

Genom fönstret kunde man se över stranden och vattnet. Blev det för varmt i bastun, var det bara att springa ut i  vattnet och ta sig ett dopp.

Ännu denna dag  har vi träffat folk, som antigen har bott i någon av stugorna eller badat i denna bastu.

Numera står den bara där. Och tjänar som  förråd för allehanda överblivet krims krams.

Men - det är fullt möjligt, att den får vara som den bastu den är ännu någon gång. Det finns planer på renovering.