Gruvarbetarna räddade

Följde med spänning räddningsoperationen i Chile. Tänk, att männen har tillbringat två månader drygt under jorden i ovisshet om de någonsin mera kommer upp i dagsljuset! TVÅ MÅNADER., hela den tiden som vi har fått njuta av höstvädret, höstvindarna och höstfärgerna här i friska luften, fått njuta av solskenet. Hela den tiden har de suttit inspärrade långt under jordens yta, 630 m. Men nu skulle de komma upp, en i taget, i en trång kapsel genom ett metallrör hela vägen från 630 meters djup. Färden tog ca 14-15 minuter för var och en. Sist kom upp arbetsledaren. Man har sagt, att han måste ha haft en bra auktoritet bland sina män för att ha kunnat hålla dem i så bra vigör mentalt och fysiskt.

Det var en glädjens dag när alla var uppe.

Växthuset

Sen gryningen har jag varit ute och jobbat med växthuset. Fick en idé när jag såg hur plattorna utanför  höll på att täckas över av växtligheten. Plattorna gör ju ingen nytta där ute! Bättre då att ha dem inne i växthuset. Kanske få en sittplats där och litet plats att ställa krukor på. Så jag grävde upp nästan alla plattor, som fanns utanför, lämnade bara fyra stycken precis framför dörren. Fick ihop 20 stycken plattor på det viset. Sen var det bara att tömma den tilltänkta platsen för plattorna på jord, hämta dit grus, plana och sätta plattorna dit. Hälften av golvytan är nu plattlagd. Andra hälften fungerar som planteringsbäddar, tre stycken. Kanske skulle det behövas litet finare sand ännu i plattspringorna, få se.  Nu kan jag ställa en stol och ett bord där till exempel. Och plats för krukor finns det. Kan ha litet snyggt också. Det återstår en del att göra ännu.
Det regnade en skvätt här för en halvtimme sedan, så jag tror att jag håller mig inne åtminstone ett tag framöver.
Bild skall jag ta senare, när jag har fått allt fixat och städat. Det kan dröja ända till våren.

Friska vindar idag

Det blåser friska vindar över ön idag, hörde i radion, att styrkan ska vara 17 m/s. Förvånansvärt mycket finns det löv kvar i träden, trots att det har blåst friskt sedan natten. Var med om en liten regnskur med inslag av snöslask när jag körde till affären. + 5 grader var det då.

De stora björkarna vajar i blåsten.

Samtidigt som jag var till affären hämtade jag posten från lådan på hemvägen.

Där fanns ett paket, som jag beställt.

Paketet innehöll nästa års kalender. Beställde den genom bokklubben där jag har varit medlem i 32 års tid.

Kalendern har plats för små notiser för varje dag.

Med på posten var också en sticktidning med modeller för stickade vinterkläder. Mycket att studera i.

När det var elavbrott i morse, letade jag fram litet ljus. Då  tog jag fram också den här Iittala-ljustaken av massivt glas, som man nog inte kan låta stå och brinna utan översyn. (Inte andra heller för den delen)

Den är tung och den när vacker, tycker jag. Den får stå framme nu över vintern.

Då det blåser så friskt, är det inte roligt att vara ute heller, tycker katten Nokia, som ligger i soffan och bara sover.

Nokia myser med filten under sig.

Höstens blommor

Höstens sista färgklickar i trädgården börjar det vara. Efter långpromenaden plockade jag de här färgmättade  buketterna.

Solrosorna står sig ännu.

Ringblommorna är pigga ännu.

Höstfärger

I natt regnade det faktiskt. Och därmed mojnade också v inden. Nu är det tyst i knutarna igen. Dagen var grå men inte alls råkall. Färgprakten är nu som bäst, tycker jag. Asparna tävlar med björkarna i sin gula gärgprakt, lönnen ger litet djup åt det hela med sina starka röda nyanser. Den här tiden varar säkert inte länge. Snart faller löven och allt får en mörkare färgsättning, som också den har fina nyanser.
Medan det regnar och blåser, är det skönt att få vänta på bussen i en liten skyddande busskur.

Det är mest skolungdomar som åker buss, men visst kommer det en och annan vuxen med också.

Här var det ganska grönt ännu i träden.

Hoppas hösthimlen är lika klar i morgon som den var här på bilden.

Askan ur ugnen

Lyckligtvis kom jag ihåg innan jag tände eld i köksspisen, att askan måste tömmas, askbehållaren är alldeles full. Det samma närmar sig beträffande kakelugnen.
Alltså in med plåthínken och börja tömma aska!

Så där fint blev det, ingen aska mera!

Och sedan till kakelugnen:

När allt var klart, var hinken  fylld till bredden.

Ut med askan i hinken. Den blir använd någonstans under buskarna.

Nu går det att elda igen ett tag framöver. Att njuta av den fina värmen kräver nog litet  service också.

Ensam kvar

Ensam, seg prästkragesplanta vill inte ge upp sommaren ännu, två blommor finns det och knoppar till.