The Daily Puppy

torsdag 31 mars 2011

På promenad

Dagen började i tio graders kyla. Nu har solen värmt upp luften till 0 grader, snart har vi plus-grader, som igår. Tog en 1-timmes promenad på morgonen. Härligt, när det är vindstilla och soligt!
Såg förstås svanar flygande och tutande. De söker sig till sina boplatser. Och nu kan jag bekräfta, att tofsviporna är här liksom lärkan. Såg fem tofsvipor på en åker, när jag stannade till för att ta en bild på dem, flög de iväg.
Vyerna är vintriga ännu. Snön ligger kvar i tjocka drivor, bara här och var syns små snöfria gläntor. Och vägen har blivit bar också. Snövallarna har gått ner i vårsolen betydligt.

Kurre och Hacke Hackspett förser sig med frön sida vid sida.(klicka på bilden, så blir den större)
I dag tyckte jag igen, att jag hörde en bofink. Kan det vara sant?!  Då skulle vi ha sommar om en halv månad, som det heter i en ramsa.
Så riktigt ser det inte ut ändå. Isen ligger kvar, det finns mycket snö ännu. Men - om det blir riktigt, riktigt varmt så varför inte!

tisdag 29 mars 2011

Om utvandringen till Sverige

På min finska blogg har jag uppmärksammat utvandringen till Sverige från Finland under 50-, 60-, 70-talen. Ämnet har kommit upp på finska tv-kanalen Teema som visar en serie på åtta delar om den här utvandringen från Finland. Hittills har sex delar visats. Serien sänds på fredagar kl. 21.00.
Serien har varit väldigt intressant för mig att se, för man kan ju säga, att jag var ju  också där! Lämnade Finland för att söka arbete i Sverige efter studier.Det var lätt att få arbete och bostad. 
 Samhällena fungerar ju i stort sett likadant i Sverige och Finland. Skillnaden var att det var så mycket friare i Sverige (som man upplevde det). Folkmyller av olika nationaliteter. Åren gick. Man bildade familj och skaffade barn.
När barnen började vara i skolåldern tänkte man om igen och flyttade tillbaka till hemlandet .
Serien (Snyltgäster i folkhemmet) har livat upp minnena. Och naturligtvis fört fram frågor, varför det blev som det blev. I Finland  var arbetslösheten stor, uppbrytning från landet till tätorter var igång. Små jordbruk lades ner eller "paketerades" och folk blev arbetslösa. Skogsmaskinerna tog över arbetet i skogen.  Krigsskadeståndet var betalt så industrin behövde inte så mycket ny kapacitet. Orsakerna var många. Och bakom allt fanns ju det här med kriget, det var inte många familjer, som inte hade blivit berörda eller drabbade av det. Man kan väl påstå, att krigets påverkan fortsätter ännu denna dag, om än på ett mera undanskymt plan.
Folk var helt enkelt tvungna att fara efter arbete, ända till utlandet. I Sverige fick man arbete, bostad, nytt liv. För många var det en kulturchock de hamnade i. Annorlunda språk, med det kom en känsla av utanförskap, man var inte någon utan sina rötter. Man saknade och längtade efter sitt språk, sina seder.
Den här längtan lindrades av samvaron med likadana, man träffades och umgicks tillsammans.
Jag minns, att jag såg en teaterföreställning på finska i Sundbyberg (aktörerna kom  från Finland) likaså arrangerades det finska danser, då den gemensamma nämnaren var förstås finsk tango och finsk musik i allmänhet!
På somrarna åkte man sedan till hemlandet i stora skaror. Man minns svenskskyltade bilar som kör i land från Sverige-båten och tar sikte på landsvägar mot inlandet i hög fart. Sporrade av längtan att komma hem!
Ofta var det långa körsträckor i nattens skymning.
En annan sak är sedan det, att Sveriges industri och samhälle drog ju stor nytta av invandringen. Så på det viset var inte invandrarna några snyltgäster utan högst behövlig arbetskraft helt enkelt.  En sak, som ofta förglöms.
Allt det där har rörts upp av den här tv-serien. Mycket intressant och upplysande att se så här efteråt.

fredag 25 mars 2011

Vårvintersysslor

Det är verkligen omväxlande i väderlag idag, ömsom snöar det ömsom skiner solen. Just nu skiner solen mot en bakgrund av mörka moln på himlen. Och det blåser, ibland hårt, ibland nästan ingenting.
Igår var det blåsigt också, men soligt. Jag hade hämtat glasen till växthuset från glasmästaren i förrgår så jag fick lust att pröva på, om det går att få dem på plats också. Snömassorna i vinter var så tunga, att åtta glasskivor i växthustaket hade gett efter och gått i kras och låg i skärvor på växthusgolvet.
Jag plockade bort skärvorna och sen följde det intressanta: Skulle jag kunna byta glasen själv? Hur var det bäst att jobba i så fall? Nerifrån uppåt eller tvärtom osv. Fanns alla clipsen och hållarna kvar? Allt hittades och efter första glasbytet flöt jobbet på mycket smidigt och det tog inte lång tid innan allt var färdigt och växthuset helt och prydligt igen. Jag var verkligen nöjd med mig själv, ännu idag är jag stolt över mig själv!
Nästa steg blir det att tvätta växthuset, det får anstå tills det blir en aning varmare.
Och steget därpå blir att ta bort spaljen framför och flytta växterna annanstans. Det växer sibirisk klematis, alpklematis, humla och kaprifol där. Det är dags att få mera plats åt var och en av växterna!

Var till stan och köpte hem litet färgklickar,   tulpaner är så vackra blommor!
En annan nyans.

tisdag 22 mars 2011

I går var det vårdagjämning

Idag var det vår i luften, snön smälte bort så det sjöd av det. Men visst finns det kvar massor ännu. Det tar tid, när det nu igen skall bli kallt om nätterna och kanske på dagarna med.
Men på den första snöfria fläcken visade sig en växande krokus-planta, och flera toppar syntes till i jorden.
Inte ser det ut så märkvärdigt, men det är början!
Annars finns det snö överallt!

Den formklippta sälgen står i djup snö, som riktigt bländar i solskenet.

Myrstackens område har marken blottats från snö mera och i själva stacken kryllar det av liv på soliga dagar som dessa.
Inne växer det tomatplantor av olika sorter. Likaså blomplantor. Jag bara förfasar över momentet då de skall omplanteras i varsin kruka. Hur skall jag orka med det! Hur skall jag få plats med allt inne så länge det inte går att ha dem ute eller i växthuset.

söndag 20 mars 2011

En marssöndag

Det var ett tag sedan sist. Tiden går mot våren. Fast det går inte så fort som man skulle önska sig. Men vad finns det att göra, bara att vänta. Och idag ser det ju mycket vårligt lovande ut igen. Solen skiner på en klarblå, molnfri himmel, termometern börjar krypa över nollstrecket . Från köksfönstret såg jag fyra svanar flyga över åkerfältet och landa på den snöiga åkern. Det var första gången i vår som jag såg svanar, hört har jag ett par gånger tidigare. Och passligt kom också ett litet rådjur och tuggade i sig litet solrosfrön i morgonsolen, mycket på sin vakt, åt och tittade runt.
Men det var lugnt så rådjuret fortsatte att äta en bra stund, medan jag höll på med mitt i köket.
Frösådden har satt igång. Tre påsar har jag i frysen för att få sig en kallbehandling, lika många ligger ute i snön för samma ändamål. I kylskåpet har jag dem under uppsikt och om några veckor ska fröna sås på riktigt, för att förhoppningsvis bli några blåregnsplantor, buskpionsplantor och syrenbuddlejor. Spännande!

När det har varit grått och trist väder har jag fortsatt med att virka mormorsrutor. Först planerade jag, att det skall bli en gungstolsmatta av dem, nu tror jag nästan att det kan snart räcka till ett litet täcke att värma sig med eller täcka över sängen med.

De börjar ramla över skokartongskanten nu, locket passar inte in längre. Jag ser att det blir ganska mörktonat täcke av dem med rött, blått, grönt och grått som dominerande färger. Litet vitt och klarrött här och var lättar på färgskalan.

Rumsväxterna har fått ny jord i krukan också. Här står ett apelsinträd och blickar ut i solen.

Och en rad av kallaplantor står i ett annat fönster.

tisdag 15 mars 2011

Rådjur på besök

Såg igen tre rådjur på gården. Tidigt på morgonen vandrade de framför mitt fönster från höger till vänster. Nu om några timmar kom de tillbaka på samma spår, från vänster till höger. Lyssnade, tittade, luktade och var försiktiga.
De var tre stycken,  de gick efter varandra men höll ett visst avstånd till varandra.

lördag 12 mars 2011

Nyheter och läsning

Nyhetsflödet från Japan har väl inte undvikit någon. Denna öbefolkning prövas nu hårt igen. De är vana vid jordbävningar, men en så här massiv ödeläggning kan skaka de bästa även. Det kommer att bli ett antsträngande återuppbyggnadsarbete sedan allt har kartlagts. De har det svårt just nu.
Jordbävningen flyttade öarnas läge med ett par meter, hördes det någonstans. Likaså snurrar jorden litet snedare en tidigare runt sin axel. Vad kommer det att få för påföljder för jordens klimat, årstiderna osv.

Trots allt har jag läst hälften av Sven Delblancs bok Änkan. Första delen om änkan, andra delen av boken får vänta till ett senare tillfälle. Förenklat var det  en berättelse om en änka som blev ensam med två vuxna barn. Barnen börjar "prata om pengar" efter jordfästningen och kräver sin del av pappas pengar mycket bryskt. Änkan vägrar att ge några pengar, men ger löfte om att barnen får ta saker från hemmet som minne. Barnen drar sig inte för att tömma hennes bostad på värdefulla tavlor, möbler, silver och allt. Så långt är allt som det brukar vara men sen vänder sig händelserna, hon får föryngringspiller från sin läkare, blir ung jänta igen och efter förvecklingar försvinner hon från barnens liv med sina miljoner.
Det var nu en sån berättelse, som inte är speciellt trovärdig och var inte säkert menat att vara det heller.
Men just det att det inte var trovärdig fick mig att tappa intresset. Man vill ju föreställa sig själv att det man läser kan ju vara sant!

onsdag 9 mars 2011

Kvinnodag - Fastlagstisdag

I går firades den internationella kvinnodagen. Jag för min del firade dagen med att fara till stan och lämna bilen på verkstad för den sedvanliga servicen med löfte om att få den tillbaks om två timmar. De här två timmarna fick jag tillbringa tillsammans med sonhustrun och barnbarnen. Vi hann med att inspektera deras hus, som håller på att byggas och som snart blir färdigt. I stort sett är det bara målningsarbeten inne som återstår. Från husbygget for vi till ett loppis där vi gick runt och tittade. För min del fastnade jag för en bok, 1 €, skriven av Sven Delblanc, som heter Änkan. Intressant läsning skall det bli.

Vi hämtade sedan babyns stora syster från daghemmet och for till deras hem och koka kaffe åt oss. Tiden rusade iväg och snart var det dags att fara till bilverkstan och hämta bilen.
På hemvägen vek jag in till halvvägs-marketen för att köpa petuniafrön.

Och där träffade jag andra sonhustrun med två av barnen och vi gick tillsammans till caféet där det bjöds gratis kaffe med fastlagsbulle.
Så det var en riktigt trevlig kvinnodag! Samtidigt som det också var fastlagstisdag.

söndag 6 mars 2011

Vårtecken

Solen skiner från en klarblå himmel, snön bländar i ljuset. Det var - 4 grader i morse vid sjutiden, nu på dagen är det nog på plussidan. Jag gjorde igen en 1-timmes promenad på morgonen. Det är så lugnt ute tidigt på morgonen så man bara njuter av naturen och tystnaden och stillheten.
Senare hämtade jag in ved och då såg jag, att myrstacken hade blivit fri från snön, eller bara toppen av den stora stacken. Och vilket myller av myror det fanns på den bara fläcken! Det såg ut som om de hade alle man gått upp i ljuset för att bara njuta av värmen och vårluften!
Det där kan man väl kalla för vårtecken!
Andra  vårtecken för mig är att jag tog in mina sålådor och tänker så litet frön att gro så småningom. Det blir nog både petunia och lobelia, också svartöga tänkte jag så. Sakta kommer odlingen i gång igen. Men jag är litet försiktig, för jag har inget uppvärmt växthus, så jag måste ha plantorna inne ganska länge, så med tanke på utrymmesbrist så... 

lördag 5 mars 2011

Vintern börjar ge med sig

Har kållådan i ugnen och sitter en stund vid datorn i kvällssolens sken. Snödrivorna får en extra färgklick av den nedgående solen. Kommer att tänka på, att jag får skaffa persienner till sommaren för att jag överhuvudtaget skall kunna sitta vid datorn utan att bländas av solen på eftermiddagarna.
Det verkar som vintern äntligen börjar ge med sig och vi får litet vårliga fläktar, solen värmer på dagarna redan.
Men nog har solen mycket att göra innan man kan börja med vårsysslorna här! Vilka snövallar det har samlats under vinterns gång! Och snö är det ju överallt! Lyckligtvis har vi besparats för snöfall nu på sistone.

Så vi kan se hur livligt djurliv det har pågått i närheten av fågelbrädan. Massor med spår överallt.

Det är mycket rådjurspår, men också spår av ekorrar och mindre fyrfotade djur, som jag inte ens vill föreställa mig vilka de är. Och fåglars förstås.
Den här har utsikter att bli arbetslös så småningom.

Litet vinterlekar har det lekts av hjärtans lust. Svarta fjäder har tappats av någon svart fågel, kanske en koltrast, kråka eller korp. Nu får de pryda ett par  hjärtan.