Vårtecken

Solen skiner från en klarblå himmel, snön bländar i ljuset. Det var - 4 grader i morse vid sjutiden, nu på dagen är det nog på plussidan. Jag gjorde igen en 1-timmes promenad på morgonen. Det är så lugnt ute tidigt på morgonen så man bara njuter av naturen och tystnaden och stillheten.
Senare hämtade jag in ved och då såg jag, att myrstacken hade blivit fri från snön, eller bara toppen av den stora stacken. Och vilket myller av myror det fanns på den bara fläcken! Det såg ut som om de hade alle man gått upp i ljuset för att bara njuta av värmen och vårluften!
Det där kan man väl kalla för vårtecken!
Andra  vårtecken för mig är att jag tog in mina sålådor och tänker så litet frön att gro så småningom. Det blir nog både petunia och lobelia, också svartöga tänkte jag så. Sakta kommer odlingen i gång igen. Men jag är litet försiktig, för jag har inget uppvärmt växthus, så jag måste ha plantorna inne ganska länge, så med tanke på utrymmesbrist så... 

Vintern börjar ge med sig

Har kållådan i ugnen och sitter en stund vid datorn i kvällssolens sken. Snödrivorna får en extra färgklick av den nedgående solen. Kommer att tänka på, att jag får skaffa persienner till sommaren för att jag överhuvudtaget skall kunna sitta vid datorn utan att bländas av solen på eftermiddagarna.
Det verkar som vintern äntligen börjar ge med sig och vi får litet vårliga fläktar, solen värmer på dagarna redan.

Men nog har solen mycket att göra innan man kan börja med vårsysslorna här! Vilka snövallar det har samlats under vinterns gång! Och snö är det ju överallt! Lyckligtvis har vi besparats för snöfall nu på sistone.

Så vi kan se hur livligt djurliv det har pågått i närheten av fågelbrädan. Massor med spår överallt.

Det är mycket rådjurspår, men också spår av ekorrar och mindre fyrfotade djur, som jag inte ens vill föreställa mig vilka de är. Och fåglars förstås.

Den här har utsikter att bli arbetslös så småningom.

Litet vinterlekar har det lekts av hjärtans lust. Svarta fjäder har tappats av någon svart fågel, kanske en koltrast, kråka eller korp. Nu får de pryda ett par  hjärtan.

Och igen

Det snöar idag och blåser, det är allmänt grått som det brukar vara så här på vårvintern. Och jag hade bara gått ifrån datorn efter att ha skrivit förra inlägget när  jag fick ögonen på fyra rådjur igen på besök!

Ett av dem kom väl ihåg besöket från igår... här är det nog, bara man vågar.

-Skam det som gér sig. Framåt marsch!

Javisst! Här var det ju!

De tre andra fortsatte att äta av kvistar och annat vad de nu hittade under träden.

Här åts det av solrosfrön.

Tills det var dags att ge sig iväg efter dem andra som sakta hade gått vidare.

.Jag hann bara få med rumpan efter det långa klivet till skogen.

Jaha, här syns spåren efter de andra.

Skogsfolk på besök

I går var det en solig men kall dag. Det visade sig att även skogsfolket tyckte det, för de kom på besök i hopp om att hitta någonting att äta. De kom strosandes på den här vägen, hoppade över den höga snövallen vid den upphöjda soptunnan och vandrade i sakta mak  vidare och tuggade i sig kvistar från buskarna vid stigen.

Det var tre rådjur, det första har hunnit bakom enen och granen till höger. De gick och stannade, lyssnade och tittade i lugn och ro...

 ...för att så småningon försvinna bakom det lilla åskrönet.

Också en koltrast kom fram senare när jag var ute. Rådjursbilderna tog jag genom fönstret. Koltrasten brukar komma fram, när jag går till fågelbrädan och ger frön. Nu satte den sig på marken bredvid bilen och brydde sig inte om fast jag bankade i bildörrarna. Senare flög den till fågelbrädan.

Där hade den sällskap av en nötskrika som åt av semlor i enkvistar.

Också hackspettar brukar komma ibland, likaså ekorrar. Och naturligtvis vanliga fåglar som talgoxar, blåmesar osv och kråkor då och då.

Senare på em upptäckte jag ett rådjur där också  som åt av fröna på marken.

En blomma gör så mycket

Solen har visat sig rätt så ofta på sistone, det börjar kännas, att ja - det kanske kommer en vår till sist! I morse hade vi -18C grader kallt, nu har det mildrats till en 10 grader minus. Den ljusa tiden har blivit längre och längre, fort har det gått.

Snö finns det till överflöd ute. Inne kan man mysa med litet av varje.

En blomma betyder så mycket. Det märker man, när man tittar på en så här grann en.

Litet sticklingar håller på att bilda nya rötter.

Ett par pelargoner (det blev en oklar bild!) väntar på mars månad och att flyttas till ny jord och ´ny kruka. Inget har såtts ännu. Väntar åtminstone till mars månad med det. 

Vintertankar

Om någon möjligen undrar så har jag tagit bort etiketten Loppis från den här bloggen och överfört allt som fanns under etiketten till den nya bloggen Sirkkas galleri och loppis. Den hittar ni om ni vill i högra balken på den här bloggen. Välkommen att titta in där!
Annars går vintern sin gilla gång mot en vår som obönhörligen tar knäcken på kylan till slut. Just nu finns det inga förhoppningar om den annalkande värmen. Visserligen skiner solen idag, men samtidigt yr snön ute i nordanvinden  som bara den. Och som sagt, det blåser hejvilt.

I går kom det ny snö, som täckte över allting med sin tjocka slöja, tryckte ner alla buskarna mot snötäcket, träden bar på en tung börda på sina grenar. Idag har vinden blåst ner snön från träden, vilket är bra, man behöver inte vara rädd för att snön knäcker träden med sin tyngd.

Sent på eftermiddagen, efter att bilar hade fastnat i snön på den stora vägen, kom sen äntligen plogen också. Och efter den var det bara att fortsätta med snöskottningen. Bort med snövallar, som plogen lämnat efter sig, innan de hinner frysa fast.

Allt klart efter en halv timme!

På himlen syntes en smal månskära.

En ny måne har börjat sin vandring på himlavalvet.