måndag 20 september 2010

På vift

Idag var det riktigt soligt och varmt. Dagen började med dimma på åkrarna och sjön. Jag tog bild på dimma som hängde över åkrarna mot öst.
Dimman syns bakom träden på åkrarna och viken där. Det var visst vid 6-tiden.
Men solen var på gång så det blev riktigt klar och fin höstdag.
 Jag hade tid till bilverkstaden kl. 12.00 så mitt i allt fick jag fara till stan. När bilen var inne, det skulle ta en timme, gick jag min dagliga promenad i stan i stället. Det finns fina gångvägar att gå, det var bara att traska iväg. Jag valde en väg genom skogen, eftersom det var så varmt, och förstås, när vägen gick förbi begravnigsplatsen, vek jag in och satt en stund på en bänk i skugga.

Det  är så rogivande att vandra på en kyrkogård. Det är en hel värld för sig, lugn, fridfull och vacker.
Och man får en glimt av andra människor och deras liv. Som idag, jag råkade se en gravsten med en bild på, en bild på en ung man. Annars är det ju mycket sällsynt här i landet att man avbildar den avlidne i bild på gravstenen. En ung man, som dött 19 år gammal. Och texten ungefär lydande: en stjärna som en gång tänts, slocknar aldrig, du är alltid med oss. Man kan bara ana den saknad och sorg, som drabbat de anhöriga.
Snart var tiden inne att återvända.

Ut genom den här porten till skogsvägen.

Porten är stabil.

Förbi lekplatsen i skogen och den här stora stenen.

Efter att passerat ett par hundägare med sina rastande hundar kommer jag så småningom till den här bron vid sjukhuset. Där uppe passerar bilar ner till rondellerna på båda hållen, framför till vänster finns sjukhuskomplexet. Jag slutade att ta bilder, uppförsbacken tog musten av mig och jag hade kvar en bit att vandra i solskenet.
Sen var det skönt att sätta sig i bilen igen och kyla ner mig litet. 

2 kommentarer:

  1. Dimma är vackert, tänk att du också var ute och tog bilder av den.

    SvaraRadera
  2. Ja, det blir så när man stiger upp tidigt. Nu vet jag inte hur det blir i morgon, det verkar bli svårt att somna ikväll.

    SvaraRadera